Den Stora Konspirationen: Vi är så lättlurade, del 4

I inlägget från den 24:e februari stiftade vi bekantskap med Ole Dammegard, svensk-dansk f.d. journalist. Ole har ägnat 30 år av sitt liv åt att forska i ämnet ”politiska mord och False Flag operations”. I det förra inlägget fick vi en övergripande inblick i hur framförallt ”false flag” operationer genomförs – hur taktiken ser ut och vilka organisationer det är som ligger bakom. I dagens inlägg går vi på djupet vad gäller politiska mord. Med Ole som guide kommer vi att gå igenom morden på John F Kennedy, Robert Kennedy, Martin Luther King, Che Guevara, John Lennon, Olof Palme och många, många fler. Alla dessa mord är länkade till varandra på ett häpnadsväckande sätt.

Che Guevara

Det första vi kan konstatera att samtliga mord verkar följa en och samma mall. De påstås ha begåtts av en galen enstöring. I fallet JFK var det Lee Harvey Osvald, Bobby Kennedy / Sirhan Sirhan, Martin Luther King / James Earl Ray, John Lennon / Mark Chapman och Olof Palme / Christer Pettersson. Allt pekar dock på att sanningen är en helt annan.

Den andra likheten mellan samtliga dessa mord är att bevisen mot dessa s.k. ”lone assassins” inte håller. I samtliga fall går det att peka på omständigheter som tydligt indikerar att det finns en annan sanning än den vi föds med.

I fallet John F Kennedy vet vi från den s.k. Zapruder-filmen att de dödande skotten kom framifrån medan den som anklagades, Lee Harvey Osvald, befann sig bakom presidentfordonet. Analys av skotten som avlossas visar att dessa sköts med tätare mellanrum än vad som vore fysiskt möjligt för Osvald att ladda om ett gevär av den typen som användes. Dessutom stämmer inte vinklar och skotthål överens den påstådda skyttens placering i förhållande till fordonet.

John Lennon

I fallet Robert Kennedy avlossades fler skott än vad som rymdes i den påstådda mördarens pistol.

Vid mordet på John Lennon så kom skotten från vänster medan den påstådda mördaren – Mark Chapman – stod till höger.
Kulorna som hittades efter mordet på Palme låg på platser som inte alls stämmer med hur mordet sägs ha gått till.

Listan på exempel av den här typen kan göras lång. Det som kännetecknar utredningen av samtliga mord är att bevis av den typ som inte stämmer överens med den officiella storyn tystas ner. Spår som kan tyckas högintressanta utreds aldrig. Anledningen därtill behöver aldrig anges.

Dammegard menar att anledningen till att skulden läggs på en ensam galning är att utredningen stannar vid det. Har du väl identifierat mördaren och det visar sig att han var en psykopat som agerade på ”stundens ingivelse” så kan du anse att utredningen är klar när du väl sett till att denne man fått sitt straff. Anledningen till att locket läggs på vad gäller tydliga alternativa bevis är att den utredning som tillsätts efter mordet varit förberedd långt innan själva mordet. Den agerar på uppdrag av de som ytterst beställde mordet. Den agerar för att resultatet i slutändan ska bli det önskade.

Operation 40, orginalgruppen

Men Ole Dammegard har gått mycket djupare i sin forskning än att bara identifiera en mall för dessa mord. Han har i sin forskning nått en detaljeringsgrad där han kan namnge personerna som varit inblandade i morden. Han kan i många fall peka ut deras positioner vid händelsen i fråga. Han kan ge oss bakgrundsinformation om dem som får oss att häpna. Men det kanske mest intressanta är hans upptäckt av att samtliga dessa mord har utöver mallen ytterligare en stark koppling till varandra. De personer som utfört dem är alla knutna till en och samma gruppering. Denna organisation går under olika namn genom historien. Vid tiden för JFK-mordet kallades den för ”Operation 40”. Personer som tillhör just den här organisationen dyker upp i utredningen kring i stort sett varje politiskt mord. Här följer några få exempel:

En agent vid namn David Morales spelade en viktig roll i samband med JFK mordet. När Robert Kennedy mördades befann han sig i samma lokal som där skotten avlossades. Vid mordet på Che Guevara sägs det att det var Morales som höll i pistolen.
En annan man, Felix Rodriguez, befann sig också på JFK-mordplatsen. Denne man var också inblandad i mordet på Che Guevara samt var i Iran-Contra skandalen.
En tredje person som befann sig i Dallas när JFK sköts heter Charles Morgan. Samme man försökte på hösten 1985, på plats i Stockholm, värva agenter för att skjuta Olof Palme.
När John Lennon sköts har det konstaterat att dörrvakten vid byggnaden där mordet begicks varen man som jobbade extra just den dagen. Hans namn var Jose Perdomo, en medlem av Operation 40 med ett inte alltför smickrande rykte.

Även den här listan kan göras lång, vilket du blir varse om när du lyssnar på dagens videoinslag – en radiointervju med Ole Dammegard. Så hur ser historien ut kring den organisation som i början på 60-talet gick under namnet Operation 40? Den bildades på initiativ av president Eisenhower. Syftet var att komma åt Kubas president, Fidel Castro. Mannen som gavs uppdraget att bilda gruppen var Richard Nixon. En av finansiärerna var George H.W. Bush (alltså George Bush senior). Den senare befann sig också i Dallas den dagen som JFK mördades. Dammegard menar att det är till nära 100 % bevisat att han befann sig i den s.k. Dal-Tex byggnaden, en plats där några av de alternativa skyttarna från Operation 40 sägs ha befunnit sig.

Det är som du förstår en mycket intressant, laddad och spännande radiointervju på nära 2 timmar som väntar. Jag hoppas att det jag beskrivit ovan lockar dig tillräckligt för att vilja ta reda på mer.