Petro-dollarn och det Amerikanska Imperiet

The Petrodollar

I det förra inlägget, med tillhörande videoinslag, blev vi varse om alla de tecken som tyder på att USA är ett imperium med ambitionen att härska över hela världen. Vi tittade specifikt på finansiella konstruktioner där övriga länder tvingas att både handla i dollar samt bygga upp stora reserver av dollar i syfte att ge stabilitet åt sin egen valuta. Den första konstruktionen sattes upp 1944 och gavs namnet Bretton Woods. I den så var dollarn knuten till priset på guld medan övriga valutor knöts till dollarn. Men det fanns brister med Bretton Woods. Guldet är en ändlig resurs och i samband med att konstnaderna för Vietnam-kriget blev högre och högre så minskade förtroendet för dollarn. Det i sin tur ledde till att allt fler stater började begära betalning i guld för sina dollarreserver. Den amerikanska guldreserven föll till kritiska nivåer. Statsbankrutt hotade och något måste göras. Bretton Woods skrotades 1971 på amerikanskt initiativ (president Nixon). I dess ställe flöt världens valutor fritt under en kort period. Men 1973, på initiativ av dåvarande utrikesministern Henry Kissinger, upprättades i hemlighet ett avtal mellan USA och Saudiarabien om att dollarn skulle vara enda tillåtna valuta i affärer med olja. I tillägg skulle Saudiarabien övertyga samtliga OPEC länder att ansluta sig till samma konstruktion. Som motsprestation skulle USA garantera Saudiarabiens säkerhet. Avtalet och systemet kom att kallas för Petrodollar-systemet och innebar alltså att dollarn i praktiken knöts till värdet på olja. Övriga länders valutor knöts i sin tur till dollarn. Konstruktionen innebar ett magnififikt uppsving för dollarn, särskilt som oljekriserna 1973 och 1979 tvingade upp priset på olja med flera hundra procent. Räknar vi med inflationsjusterade priser så steg oljepriset under 1973 från 20 till 54 dollar per fat, samt under 1979 från 54 till 119 dollar per fat. Det är lätt att föreställa sig vilken effekt den prisstegringen hade på den amerikanska ekonomin. Varje gång vi tankar våra fordon innebär att vi faktiskt subventionerar den amerikanska ekonomin. Mer om petrodollarn och Bretton Woods kan du läsa i följande artikel (länk) 

 Som du förstår är USA:s ekonomi helt beroende av att systemet med petrodollarn består.  USA använder sin militära suveränitet och styrka till att säkerställa att ingenting kan äventyra  dollarns ställning som världens dominerande valuta. Följande citat är hämtat från Brian Telfers föreläsning:

”World trade is now a game in which the US produces dollars and the rest of the world produces products that dollars can buy”

En annan konstruktion som USA använder sig av för att säkra sin ställning som världens enda supermakt kan kallas för “The Empire of Dept”. Detta efter titeln på en bok i ämnet skriven av Bill Bonnner. Konstruktionen går i korthet ut på följande:

• En nation, företrädelsevis i tredje världen, behöver pengar till att finansiera stora satsningar på infrstruktur (vägar, hus, järnvägar m.m.).
  
•  Amerikanska banker erbjuder lån till att finansiera dessa satsningar.
  
• För de lånade inhandlar landet i fråga tjänster från företrädelsevis amerikanska multinationella koncerner.
  
• Landet hamnar i en lånefälla. De har inte råd att betala tillbaka sina lån. De har nätt och jämt råd att betal räntan. På så vis hamnar de under amerikansk kontroll och kan enkelt utkrävas på tjänster. Tjänster av typen att rösta till USA:s fördel i FN eller likanande.

En insider i ämnet, John Perkins, har skrivit och gett ut en bok med titeln ”Confissions of an economic hitman”. I denna berättar han i detalj vilket uppdrag han haft och hur han medverkat till att placera stater i lånefällor av den just beskrivna typen.

Bruce Telfer avslutar del 2 av 10 i sin föreläsningsserie med att konstera att USA av idag har inga likheter med den nation som upprättades 1776, vid nationens födelse. Han konstaterar att de imperialistiska ambitionerna omvandlat landet till en mer eller mindra tyrannisk stat samt att det inte längre går att dölja för den egna befolkningen. Många amerikaner vaknar idag upp till insikten om att man lever i en polisstat – i praktiken en fascistisk regim.

Bruce Telfer sammanfattar dagens videoinslag med att konstatera att:

1. USA är ett imperium
2. Dollarns värde är knutet till oljan
3. Dollarn är att betrakta som världsvaluta (reserve currency)
4. USA:s ekonomi riskerar att krascha om ovan nämnda förhållande skulle ändras
5. USA är berett att gå ut i krig för att försvara dollarns ställning

-          USA begår idag våld på sina tidigare uppsatta, och högt värderade principer

Med detta sagt är det dags att ta del av dagens föreläsning, del 2 av 10 i serien ”Bible signs of the end”.

VIDEO: ” BruceTelfer: Bible signs of the end 2- The Imperial Agenda and the Oil Solution.”

Tidens tecken, stundens sanning - och Tredje Världskriget

Noas ark

Kan du tolka tidens tecken? Förstår du dig på nutidens, eller stundens sanning? Genom historien har detta varit av yttersta vikt. Men trots detta är det  ytterst få som försöker förstå den sanning som gäller för stunden. Alltför ofta köper vi in på den sanning som gäller för majoriteten. Vi nöjer oss med det och väljer att inte gå djupare i analysen. Vi väljer den enkla vägen som betyder att vi kan fortsätta våra liv utan att behöva bekymra oss. Vad värre är – de människor  som trots allt gör ett ärligt försök att förstå stundens sanning och sedan också presentera den – de blir ignorerade och förlöjligade. Noa var en sådan person. Den sanning han presenterade var inte populär. Han blev ignorerad. Detsamma gäller för våra tider. Det finns idag människor som presenterar en ”stundens sanning” som inte är populär. Den går tvärs emot den populistiska sanningen, den som det stora flertalet tror på. Idag kallar vi dessa människor för ”foliehattar”, konspirationsteoretiker eller religiösa fanatiker. Men är det rätt? Har vi analyserat stundens sanning tillräckligt för att med säkerhet kunna avfärda dessa människor som knäppgökar? Eller riskerar vi att gå samma öde till möte som de som valde att inte lyssna på Noa?

I de kommande inläggen ska vi följa en föreläsningsserie signerad nyzeeländaren Bruce Telfer. I den här DVD serien, som fått namnet ”Bible signs of the End” presenterar Telfer just sin egen syn på ”stundens sanning”. Han gör det genom att analysera den nutida  händelseutvecklingen och jämföra denna med historiskt referensmaterial samt inte minst – Bibelns profetior. Hans presentation är enkel och lättfattlig. Det som presenteras i den här DVD serien speglar nästan exakt min egen syn på stundens sanning. Därför har jag valt att ta med den i sin helhet i bloggen.

Det första som Mr. Telfer konstaterar är att tredje världskriget (WW3) med stor sannolikhet är mycket nära förestående. En av anledningarna till att han drar den slutsatsen är att världens maktelit tycks tro detsamma. Några exempel:

• Påve Franciskus sade redan i september 2013 att tredje världkriget närmar sig, steg för steg.
• Vladimir Putin uttryckte i ett tal från 2014  att ett tredje världskrig är i det närmaste oundvikligt.
• Samma bedömning ger det kinesiska kommunistpartiet uttryck för – att en storkonflikt med USA är oundvikligt.
• Lord Jacob Rothschild ger sine aktieägare rådet att ”skydda sina rikedomar” snarare än att spekulera.
• WikiLeaks har avslöjat en hemlig amerikansk attackplan. Målet för attacken? Ryssland.
• Vi ser tydliga tecken på att Kina och Ryssland närmar sig varandra i ett allt mer intimt samarbete, även militärt. I Syrien finns det t.ex. både ryska och kinesiska rådgivare till president Assad.
• Domedagsklockan stod vid tiden för Telfers föreläsning på ”3 minuter före midnatt”. Numera har den flyttats 30 sekunder närmare igen, till 2,5 min i tolv (se separat videoinslag om detta)
• Makteliten i världen har börjat investera tungt i landningsbanor och mark i Nya Zeeland. Det pågår, vad som kan beskrivas som en massflykt dit.

Video: "The doomsday clock explained"

Så varför tror världens rikaste och mäktigaste att vi rör oss mot WW3? Varför flyttar de till avlägsna platser på jordens yta. Det är detta som Telfers videoserie handlar om. Det är det vi ska titta på i de kommande inläggen i den här bloggen.

Bruce Telfer börjar sin analys med att ta tempen på ”det amerikanska imperiet” – USA. Ja, han använder den termen redan i inledningen och sedan staplar han bevisen som tydligt visar att USA är ett imperium. Det är det mäktigaste imperiet vi haft sedan Romarrikets dagar. Och det är ett imperium, som riskerar att falla inom kort. Bevisen består bl.a. av en stor mängd citat från kända representanter för den amerikanska administrationen. De är inte hemlighetsfulla eller blygsamma när de uttrycker vilken den amerikanska agendan är – nämligen världsvid dominans.  En bok med titeln ”Americas deadliest export – democracy” skriven av William Blum är också avslöjande. I denna går författaren igenom hur USA genom export av sin egen version av ”demokrati” tagit kontroll över stora delar av världens länder. Blum lyfter fram att USA sedan WW2:

• Försökt att störta mer än 50 demokratiskt valda regeringar
• Släppt bomber över fler än 30 självständiga nationer
• Försökt avrätta  mer än 50 utländska ledare
• Blandat sig i den demokratiska processen och valmekanismen i många länder samt
• Stoppat nationers strävanden mot ett oberoende

USA har militära baser spridda över hela världen. I länder som USA inte kontrollerar har man omringat landet ifråga med militära baser – Iran, Kina och Ryssland är några sådana exempel. USA övervakar oss som individer med teknik som möjliggör datainsamling av närmast ofattbar storlek. USA bär varje tecken på att vara just ett imperium.

I den vidare analysen går sedan Telfer igenom hur USA, med hjälp av finansiella konstruktioner som understödjer sin egen valuta dollarn, lyckats bibehålla sin maktposition. Han går igenom en vida känd sådan konstruktion som kallades Bretton-Woods (från 1944). Bretton-Woods innebar att dollarns värde var knutet till guld medan övriga världens valutor knöts till dollarn. Det var en konstruktion som med automatik befäste dollarns position som världens dominerande och viktigaste valuta. Men det fanns ett problem med den konstruktionen. Denna brist avslöjades 1971. Vietnam-kriget kostade den amerikanska staten enorma summor – pengar som kom att gräva djupa hål i landets guldreserv (i Fort Knox). Eftersom världens valutor var knutna till dollarn på samma sätt som dollarn till guldet så innebar reserver av dollar en stärkt egen valuta. Men dessa länder kunde enligt Bretton-Woods även växla in sin dollarreserv mot guld, vilket många valde att göra i slutet av 60- talet. När det var som värst kunde USA inte längre följa B-W avtalet. Guldreserven tog slut. Den onda spiralen gick så långt att landet i princip gick i konkurs. Men för att rädda sin valuta, drog sig USA ur Bretton-Woods (genom ett presidentbeslut) för att istället låta valutorna i världen flyta fritt. Det i sig löste inte problemet. Det medförde istället en finansiell instabilitet av sällan skådat slag. Valutor åkte upp och ner som en jo-jo. Investerare världen över hade kunskap om hur svag dollarn var – hur allvarlig situation i USA var. Få vågade därför investera i dollarn som istället hamnade i fritt fall. Något behövde göras. Exakt vad kommer Bruce Telfer att berätta mer om i del 2 av serien. Men se först del 1 som du hittar här nedanför.

VIDEO: ” BruceTelfer: Bible Signs of the END 1- Yes, It really is an Empire!”