Finansvärlden – vi befinner oss i alla bubblors moder

Vad skulle det innebära för dig om du hade fri tillgång till pengar? Tänk om lönechecken varje månad inte betydde särskilt mycket, eftersom du hade möjlighet att ta från en, i praktiken aldrig sinande reserv. En dröm, säger du kanske. Orealistiskt dravel! Faktum är att för oss vanliga samhällsmedborgare är det måhända en dröm, och ja – det är definitivt orealistiskt. Men för våra banker är det så vardagen fungerar. Våra banker har nämligen tillåtelse att skapa pengar ur tomma intet. Ett exempel: Om du går till banken och önskar ett bolån på 3 miljoner kronor så räcker det för banken att själva ha tillgång till 10.000 kronor. Resten har de tillåtelse att skapa ur tomma intet.

Andreas Cervenka - prisbelönt
SVD journalist

Källan till den här informationen är Andreas Cervenka, Svenska Dagbladets prisbelönte ekonomijournalist. I boken ”Vad gör en bank?” berättar han initierat och pedagogiskt hur en bank fungerar idag. Följande citat är hämtat från Aftonbladet 2017-02-02, en artikel med rubriken  ”Så gör banken pengar av luft” där journalisten Kajsa Ekis Ekman skrivit en recension om boken. Följande är ett citat hämtat från den artikeln:

” Av de pengar som skapas i dag är det bara en liten del som trycks av Riksbanken. Nästan alla pengar skapas av bankerna i det ögonblick de beviljar nya lån. Lånar du tre miljoner till en ny bostad, skapar banken dessa pengar genom ett klick – de fanns inte innan. För banken räknas dessa pengar som en tillgång, eftersom de är en fordran på dig. Då bolån betraktas som nästan riskfria, behöver banken inte räkna det som att de verkligen lånat ut tre miljoner, utan kanske mindre än hälften – så i praktiken räcker det att de har tiotusen kronor för att kunna låna ut tre miljoner. Detta kallas riskvikt. Och utan att ha byggt eller renoverat en enda lägenhet, har bankerna med denna organiserade lögn lyckats få sju av tio svenskar att lydigt betala in delar av vår lön till dem varje månad. DET är däremot riktiga pengar – för vi har arbetat ihop dem. En lönsam affär för bankerna: ge bort luft och få tillbaka pengar med 25 procents avkastning.”

Huvudtesen i Cervenkas bok är att Sverige står på randen till en ny finanskris. Han poängterar att

”…våra privata skulder ligger på 248 procent av BNP, och vi är ett av de länder i världen där det privata skuldberget ökat mest. Våra löner stiger inte nämnvärt, men det gör våra skulder. För att vi ändå ska klara av det hela har minusränta införts, vilket lett till att bankerna tjänat miljarder då de fortsätter ge ut lån och ta ut ränta av oss.

Allt detta, samt det faktum att statspapper är dyrare än på 5 000 år (!), talar för att vi befinner oss i alla bubblors moder. Att sia om framtiden kan ju vara vanskligt och Cervenka garderar sig: det behöver inte bli en krasch, det kan också ske en mjukare nedgång – men poängen är att samhället fortfarande inte byggt skyddsvallar mot finanskrascher. Basel III-reglerna som antogs nyligen har bara höjt kapitaltäckningskraven marginellt.”

Vi har i ett antal tidigare inlägg i den här bloggen sett tydliga tecken på att inte bara Sverige utan hela världen står på randen till ”alla bubblors moder” – den största finansiella kraschen i världshistorien. En av de saker som förhindrat att bubblan redan spruckit är det faktum att världens centralbanker tryckt upp nya pengar som de lånat ut sinsemellan till varandra. Noll- eller minusräntan är naturligtvis ett annat sådant dämpande instrument. Men var och en av oss inser ju att den taktiken inte håller i längden. Förr eller senare brister det. Kan det vara så att den nyligen installerade, protektionistiskt inriktade amerikanske President Trump kan vara just den nål som behövs för att spräcka bubblan. Sannolikheten för det är tyvärr ganska stor.